Målning med linoljefärg och Folksams färgtest

Kommentar 2019:

Genom åren har vi fått en del frågor om Folksams färgtest. Som många andra i byggnadsvårdssverige så är vi kritiska till testet och dess metodik.

B.la. så är vi kritiska till metodiken där paneler läggs i 45-gradig vinkel, att testet inte undersöker hur trädet mår utan blott estetik och inte minst att färgerna i testet målas i alldeles för tjocka lager. Men det mest besvärande angående metodiken är att Folksam inte använder korrekt pensel – dvs. svinborstpenslar enligt tillverkarnas instruktion – utan en typ av syntetpensel till samtliga färger! Alla som målat med linoljefärg vet att oaktat syntentpenslarnas utveckling så får man helt enkelt inte samma resultat med fel pensel.

Fråga och svar från 2012:

Fråga:
Jag har ett hus på Bohus Malmön som skall målas om. Tidigare målat med oljefärg vit och skall fortsätta med det. Kan ni rekommendera Gysinge linoljefärg trots att den ej finns med i Folksams test. Kan Ni ge något exempel där ni vet att färgen använts med gott resultat i Bohuslän.

Tacksam
för svar.

Svar:
Hej,

Tack för intressant fråga – och först den korta varianten av svar: JA, vi kan absolut rekommendera Gysinges linoljefärg för ett hus på Bohus Malmön! Av samma skäl som på alla andra orter, dvs. Gysinges färger är utvecklade, kvalitetskontrollerade och standardiserade avseende innehåll och egenskaper då de tillverkas exklusivt på Gysinges egen färgfabrik i Hedemora. Gysingefärg bevarar ditt hus vackert länge, ger bra inträngning och träskydd, täcker bra, låter träet andas och torka, ger extremt låg
underhållskostnad på lång sikt och snyggare åldrande än moderna färger. Halvolja solbelysta väggar vart femte år och måla på ett nytt slitlager efter 10 år (utan skrapning). Enligt anvisningarna på produkterna och hemsidan Gysinge.nu. Kan det bli bättre?

Men, nu till tillägget om Folksams färgtest som inspirerar till lite utförligare svar. Att vi rekommenderar Gysingefärg till ett trähus på relativt utsatta, fuktiga och varma orter som Bohus Malmön betyder inteatt vi kan säga att den förhindrar all påväxt att mikroorganismer (”mögel”). Men det kan å andra sidan ingen annan tillåten färg heller (blyfärger är förbjudna som väl är), vilket Folksams tester upprepade gånger har visat.

Folksams tester är mycket uppmärksammade och rapporteras regelbundet i media. Under fyra 2-årsperioder har de vanligaste (dvs. mest sålda) fasadfärgerna av olika typer köpts in och målats på nya, tidigare omålade, furupanelskivor som placerats i olika geografiska lägen och väderstreck. Den senaste testen som frågeställaren troligen refererar till publicerades av Folksam 2012 (kan läsas här).

Ett intressant fenomen är att det är stor skillnad på hur olika fabrikat och färgtyper klarar sig i de olika testerna som genomförts. Ena gången får ett fabrikat bra resultat och andra gången får samma fabrikat dåligt testresultat, dvs. oftast påväxt, ibland vidhäftningsproblem. Utan att någon rimlig förklaring till skillnaderna i resultat anges. Detta anser Folksam något förenklat beror på att fabrikanterna tvingats förbättra sina färgers sammansättning när de fått dåligt resultat i testerna.

Folksam hävdar att:

”…för många som står inför målning av träfasaden är Folksams färgtest ledstjärnan. Även färgindustrins inställning har förändrats och idag använder många färgtillverkare resultaten för att utveckla sina färger. Förhoppningsvis leder färgtesten till att dåliga färger försvinner från marknaden alternativt förbättras.” (sid 7, 2012 års rapport).

Folksam har kanske en övertro på sina testers möjlighet att ”förbättra” färgerna, men de har säkert rätt i att en god placering medför stora reklamvärden. Vid goda placeringar framhålls testresultatet som en oberoende rekommendation. En nypa
salt bör nog vägas in mot tanken att årets version av en färg är bättre då fabrikanterna handlar sina färgers beståndsdelar på bulk på en global marknad. Komponenternas ursprung, kvalitet och egenskaper är därmed föränderliga även om varumärket är detsamma. Det innebär att det kan finnas stora skillnader på ett och samma fabrikat/varumärke mellan olika år. Därtill ändrar de stora fabrikanterna ”recept” och tillverkningsprocess regelbundet. Risken är också att fabrikanterna, om Folksam har rätt, utvecklar färger som enbart siktar på topplacering i Folksam tester. En kritisk fråga blir då vad som händer med färgen efter de två
teståren, och viktigare, vad som händer med fasaden? För de flesta husägare är fasadens skick efter 10 år och 20 år säkert viktigare än efter 2 år!

Här finns också en svårighet för oss med äldre trähus, och hus som redan målats flera gånger. Folksams tester säger nämligen inget alls om hur de testade färgerna fungerar då (eftersom detta inte undersöks). För byggnadsvården utgör testerna generellt ett pedagogiskt problem eftersom traditionella färger såsom falu rödfärg och linoljefärg gång på gång får dåligt resultat i Folksams tester. Slutsatsen för tillverkarna borde enligt Folksam vara att utveckla dessa färger så att de bättre står emot det allt varmare och fuktigare klimatet i Sverige.

Denna slutsats är värd att fundera extra på för byggnadsvårdare. Folksams slutsats riskerar att uppfattas som en rekommendation mot att använda Falu Rödfärg och andra slamfärger, liksom linoljefärg. Denna gång var det två välbeprövade och allmänt väl ansedda linoljefärger (Kulturhantverkarna Linoljefärg & Ottosons Färgmakeri Linoljefärg Titan-Zink) som fick ”underkänt”. Hur ska vi
förstå detta? Vi har själva använt båda fabrikaten med utmärkt resultat – i ett fall på fönster i Lysekil för 12 år sedan helt utan problem fram tills idag! Dessutom var det Ottosons titanzinkfärg som fick problem. Är detta en dålig färg? Vi vågar tvivla, detta är rimligen en bra färg. Åtminstone för den som vill bevara sitt hus ursprungliga och tidsmässiga kvaliteter och karaktär långsiktigt, och slippa dryga underhålls- och reparationskostnader på 10-30 års sikt.

Folksam säger i rapporten 2012 att:

Resultatet från detta test (och tidigare test) visar dock att de bästa färgsystemen är miljöanpassade och vattenburna, alltifrån grundolja och grundfärg till toppfärg.

Detta låter ju bra, men säger inget alls om vad som kommer att hända på sikt. De toppplacerade ”färgsystemen” är vanligen baserade på akryl-latex (dvs. ”plast”). De är extremt lättmålade och läggs på i tjocka jämna skikt som torkar på några
timmar. Lätt för målaren, men tätt för fasaden!

Hållbarheten hos färgskiktet anses alltså god, men den minnesgode kommer ihåg att ”plastfärgerna” på 1970- och 80-talen utpekades som en av orsakerna till utbredda, allvarliga, rötskador och missfärgningar av fasader på trähus! Kommer det att fungera bättre nu? Svaret är förstås att ingen vet, och absolut inte Folksam som testar påväxt under två år på ny furupanel. Och vad händer när de 10 eller 20 åren som tillverkarna tror att färgen sitter kvar har gått – är det dags för färgbortagning då? Kan man byta färgtyp då? Har fasadvirket drabbats av röta så att den behöver bytas? Ingen vet! Men att fasadvirket som handlas i konventionell bygghandel skulle vara bättre idag än det som spikades upp på 1920 till 1960-talet förefaller tveksamt. Vi kan därmed riskera att få en ny fasadbytesboom pga. träröta inom ett eller två decennier.

Riksantikvarieämbetet förordar försiktighetsprincipen när det gäller akrylatfärger:

Byggnadsvårdens uppgift är bland annat att förhindra eller minimera slitage och nedbrytning av originalmaterial. Generellt sett intar därför byggnadsvården en restriktiv hållning till akrylatfärger eftersom man befarar risken att på sikt återigen stå inför problem med fuktbelastning i traditionella underlag som trä, kalk och puts.

Folksam hävdar också att de moderna vattenburna färgerna är miljövänliga, vilket också bör tas med en nypa salt – Riksantikvarieämbetet skriver (se länk ovan) att:

  ”Utvecklingen av lackfärger baserade på akrylater har inneburit en avsevärd minskning av organiska lösningsmedel i målarnas arbetsmiljö. Detta innebär dock inte att de vattenburna systemen helt befriats från organiska lösningsmedel. Normalt ligger halterna mellan en och två procent, men det finns exempel på värden upp till tio procent. Det senare gäller främst vattenburna akrylat-lackfärger där organiska lösningsmedel används som filmbildare och torkfördröjande medel. Alla vattenburna dispersionsfärger innehåller däremot konserveringsmedel; isotiazolinoner, med sensibiliserande effekt. En korrekt hantering innebär därför användning av skyddshandskar. Det finns också risk för vattenförorening om spill från färgrester och pensel- och verktygstvätt spolas ut i avloppssystemen.

Vad kan då dessa resultat i Folksams färgtest bero på? En enkel förklaring skulle kunna vara att en mindre mängd mikroorganismer och organiskt material hinner fastna på slät och snabbtorkande färg än på långsamtorkande linoljefärg i samband med målningen. Vid vissa väderlekar och väderstreck kan linoljefärg vara ”klibbig” i dagar (veckor om den inte stryks ut väl). Organiskt material kan därmed också fästa vid färgytan mellan stryken om de inte är torra och borstas av eller tvättas. Målningstekniken är en särskilt utmaning med just linoljefärg – det är inte lätt för en oerfaren målare (eller när handled och arm tröttnat) att sträcka ut linoljefärg tillräckligt väl vid fasadmålning. Den måste målas väldigt tunt för att fungera bra! Att Falu Rödfärg skulle vara dålig ur påväxtsynpunkt är svårt att förklara – helt enkelt därför att detta resultat motsäger omfattande erfarenhet (på finsågat, skäggigt virke), kanske för att slamfärgsytan inte är slät utan rugglig och skäggig, men med tiden kritar färgen ner och håller sig i mångt och
mycket ren av sig självt.

Ytbehandlingens funktion och hållbarhet bestäms således av många (samverkande) faktorer, bland annat de ingående materialens egenskaper, arbetsutförandet, klimatet och träkonstruktionens utformning. Ytbehandling och träunderlag ska kunna samverka under lång tid. Mögel- och algtillväxt på både målade och andra ytor är inget märkligt i sig. Det är en naturlig process som orsakas
av samspelet mellan de mikroorganismer och organiskt material som finns i luften och därmed hamnar på fasaden, ytornas beskaffenhet (materialet, dvs. träet m.m.), och en mängd andra faktorer som vid vissa tillfällen samverkar så att gynnsamma förutsättningar uppkommer för tillväxt av mögel och alger. För uppkomst av mögel- och algbeväxning på målade fasader spelar underlaget, utförandet samt temperatur- och fuktförhållanderna större roll än färgvalet menar vi. Läs mer om detta i en detaljerad rapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Beväxning på målade träfasader utomhus, av Jan Ekstedt, Alf Karlsson. SP Rapport 2009:11

Beträffande färgval så framgår det också av Färgfabrikanternas skrift nedan att i princip alla målade fasader kan få påväxt om betingelserna är de ”rätta”: Sveriges Färgfabrikanters Förening. A n s t e n i u s, CE, Mögel och alger på fasader och målade detaljer utomhus (Länk här).

Vi för vår del finner ”kravet” på färger som förhindrar påväxt som främsta egenskap något märklig. Det är lite som en variant av underhållsfria material…. ”den tvättfria fasaden”!

Hus I Lysekil, notera skillnaderna i påväxt mellan nord och ostsida (ej linoljefärg).

Om vi ställer en bil i vår trädgård över sommaren utan att tvätta den och låter den stå till mitten av oktober – hur ser den ut? Och då är ändå bilens färgsystem det slätaste, modernaste och mest ”linoljefria” som vi kan tänka oss…

 

Påväxt av alger förekommer på de flesta ytor i skuggiga lägen, särskilt med vegetation. Inte bara linolje- och alkydfärger. Önskas snygga ytor måste man tvätta vid behov, inga godkända färger kan förhindra påväxt.

Om vi dessutom låter vår vita plastmöbel stå ute hela hösten och vintern – vilken åtgärd blir våren första? Just det – tvätt!

Välkommen till Uddevalla Byggnadsvård för att handla Gysingefärg, fasadtvätt och penslar – vi menar att Gysingefärg alltjämt är det mest miljövänliga, moderna och kostnadseffektiva färgsystemet av alla. När allt vägs in. Dessutom är det vackert att se på och doftar härligt.

Lycka till!